lubanga beskyddaren

lubanga är en skön lirare.
Han sitter uppe i sina norrländska skogar, uppkopplad över en seg isdn-lina, med en handkontroll i ena näven och en flaska vargtass i andra näven.
Han huserar i ett landskap som storligen domineras av renar och snöskotrar...och fulla studenter.

Det är saker som kan skrämma den bäste, men inte lubanga.
Var och varannan torsdag, med få undantag, uppvisar han stort mod och ger sig i kast med oss andra SVEH-medlemmar, för att utkämpa bataljer emot de vilddjur som märkt ut sina revir i MW2-världen.

Undertecknad har fullt sjå med att enbart ta hand om sig själv i denna värld.
När kulorna viner och högtalarna briserar och folk skriker och svär i headsetet kryper den inre Ockeponken ihop i ett hörn och blundar...i ett svagt hopp om att monstren ska försvinna.

Detsamma skulle kunna gälla många andra också.

Men inte lubanga.
Ty lubanga är vad världen skulle kalla för en hjälte.
Han trotsar vinterkyla, fiendens stridsrop, renar, rattfulla skoterförare, bössor och kanoner och ger sig in i strid med en sak i åtanke, och en sak alena:

"Måste skydda mina bröder!"

Gång på gång hörs lubangas upplysningar, varningar och tips i mikrofonen.

"Ocke, det sitter en kille till höger."
"Ocke, se upp för killen där framme."
"Jag hänger med, Ocke."
"Det gör inget, Ocke, jag fixar det."

När Ockeponken sitter i sitt hörn och gråter av förskräckelse, eller skriker i förbannelse, så ser alltid lubanga till att hans lagkamrat klarar sig.

Det räcker inte längre att kalla denna hjälte för enbart "lubanga".
Från i dag och för all framtid ska denna tappra krigare ifrån norr vara känd som...

...lubanga beskyddaren.